Snart alltså kommer vårt experiment att börja. Vi blir allt mer nervös. Eftersom vi egentligen inte blev nånting klokare sen vi kom hit. Men det löser sig, ingefära.Vi ska alltså sätta up våra burar i sjögräsen och med de ska vi en gång spärra in en vis art sjöborre, en gång spärra ut den, och allt det här en gång med en gödselpåse på, en gång utan. Det hela fem gånger och det på två ställen. Och till slut gör vi alla borrar sönder och tar ut deras gonader och sjögräsen rycker vi också ut. Det här är vägen till mitt examen. Och det hela under miljöskyddens rob.Nästan för att böta för vår elakhet så satt sig Mr John rakt på en sjöborre. Lyckligtvis läste vi sen att det hela var ingefära, det enda vad man skulle kunna göra i sån fall är att bita sönder piggen som sticker inn i huden, så att kroppen snabbare kan bli av med det hela. Men det fanns ingen som ville tugga på Mr Johns rumpa och om han lyckades vet jag inte.För att veta när vi måste åka ut, måste vi alltid kolla tidvattentabell. Ok, egentligen frågar vi bara Mcha Mansi, vår fiskare, han vet allt i alla fall, egentligen behövde vi ingen supervisor, Supermcha räcker fullt. Sen plaskar vi lite runt, glömmer bort vad vi skulle ha gjort och sen efter hemkomsten går vi och lägger oss vi 8 eftersom allt det här är så jobbigt.De andra 2 har det lite jobbigare, de måste spika ner deras burar på död korall, under vattnet, det är inte alls lätt, nu så blir de lite desperat, men vi, i kan bara sätta ner våra burar i sedimentet, voila, görgött! De är lite svartsjuka alltså.Jag fick det riktigt bra med Mr John. Vi funkar riktigt bra ihop, han är ju överhuvudtaget idealbilden av en bra kille. Han även skulle lvta mig vinna i biljarden, om bara jag skulla behöva det. Han är också bra för vårt humör. Han ger t.ex. bort en penna till ett barn som han tyckte var den h/r som han tyckte mest om (fast det var sin brorsa får man veta till slut...) och sen har han 20 barn på hälarna som han inte blir av med. Sånt är riktigt riktigt bra.Sett hittils har jag en blåsfisk samt några andra roliga saker men det bästa var ju i alla fall när bläckfisken hoppade på mig, när jag aningslöst och oskyldig satt i båten!
Langsam abr sicher nächemris am Schtart vo üsem Experimänt. U wärde immer wi närvöser. Wüumer natürlech nach üsne erschte Gehvrsüech im Seegras nid viu gschider si aus vorhär. Abr irgendwie wird de das scho ga.
Mir wärde auso Chefige i Seegras ufschteue u mit dene einisch e beschtimmti Seeiguart usschpere u einisch ischpere u das einisch mitemne Düngerseckli u einisch ohni. U das aus füf Mau u das aus a zwene Orte. U am Schluss machemr aui Seeigle kaputt u näme iri Gonade use uds Seegras tüemer ou no gad usrisse. Uf däm Wäg chumi auso zu mim Diplom. U au das no ungerem Teckmantu vo Nachhautigkeit. Alles klar?
Quasi zur Selbstkasteiung im Vornherein hetsech Mister John bim abgrüppele scho afe mau ufne Seeigu ghocket. Mir hei när im Schlauen Buch usegfunge, das weses nümm wehtuet, sou nid gfärhlech cha si, u me eifach ufdr Wunde sött umebisse, damit dSchtachlebitze chliner wärde, so tüenge di Schtachle umso schneuer abbout wärde. Shet sech de aber niemer zur Verfüegig gschteut, am Mister John ids Füdle zbisse u är säuber hets äuä ou nid fertigbracht.
Für wüsse, wenn usezfahre, müessemr immer plane, wenn das minimale Wasserschtang isch (Tidenhub 3,5 Meter, jesses), auso eigentlech fragemr eifach Mcha Mansi, üse Fischer, dä cha eh aus, mi brücht eigentlech gar ke Supervisor me, Supermcha macht das scho. När tuetme dert usse chli umeplantsche u aus vrgässe wo me eigentlech hätt wöue u söue u när nachem Heicho am 8i scho id Fale wüume so hinüber isch vo au dene Aschträngige.
Di angere 2 heis chli müehsamer, di sötte iri Chäfige uf Chauchschtei anagle, unger Wasser, nid gad eifach, itz sisi chli am vrzwifle, abr mir chöi üsi Chäfige nume ids Sedimänt schtecke, voilà fertig. Schön nidisch sisi.
U nig has super troffe mit Mr John. Mir funktioniere ganz guet zäme u är isch sowiso ds Ideaubiud vomne guete Cheib. Er wuerdmi sogar la gwinne im Billard, wenis nötig hätt. Mir tuue sogar zäme (chli) Chrafttrening mache, är wott drum, wener heichunnt e Hueratsatrag ga schteue u het tänkt: Furt mit däm Ranze! Mr John isch ou guet fuer uesi Luune. Aer vrschänkt ei Schtift – a das Ching woner meint das sig sis Favoritechind aluegt (bis sechs de useschteut, das das ja nume dr Brueder vom Favorit isch…) u het när 20 Ching ufde Färse wome chum me los wird. Settigs isch ganz luschtig.
Twitchet hani bis itze Chugu- u Drückerfisch, abr em beschte isch scho gsi womi e Tintefisch agumpet het, woni anigslos u unschuudig im Boot ghocket bi.
Freitag, 29. Februar 2008
Ueses Dorf - Vår by
Mir läbe auso mindeschtens 2 vo dene 3 Mönet womer hie si, im gliche Dorf, Chwaka. Ei so Schwed wo es paar Mönet vorhär in Chwaka isch gsi, hets dr schlimmscht Ort vo ganz Zanzibar gfunge. Gueti Ussichte si das auso gsi.
So schlimm ischs itz o wieder nid, abr es paar Sache si scho zimlech gwöhnigsbedürftig. Z.B. dr Imam, wo schins nid ganz dicht isch u wo am haubifüfi di erschti Kaskade übers Dorf ablaht. Chum ischme de wider igschlafe fahre vorem Hüs di erschte chline Bössli düre. Schteit me de när mau vrschwitzt uf, hetme Ussicht ufne Koranschueu, es paar Geisse u Hüehner, eis ohni Fädere, u zimli viu Plastigabfau - unger Kokospaume u hinge drann zMeer. Im Hus heimer bis itze gseh: e 10 cm grossi Landchrabbe, einigi Kakerlake, es paar Tusigfüessler, ei Tönderschpinnele, eis Skorpion. Drzue läbe ne ganzi Mängi Flädermüs ungerem Tach. U vorem Hus heimer immer e Tonne Ching. Schtrom hets meischtens, Wasser weniger meischtens. Dr Grund dadrfür isch ds Chwaka Bay Ressort nördlech vom Dorf, wo vor auem italjänischi Turis Ferie mache. Am Igangstor hets e vrchleidete Massai, wo ke Änglisch cha, drfür Italjänisch. We de dItaljäner abzieh, ir Rägezyt, ab März, gits de im Dorf wider durchgehend Wasser.
Mir si natürlech scho chline Attraktion, abr lengscht nid di erschte Schtudis wo i däm Hus wohne. Bim Dorfchef simer ou scho gsi – chli mit Vrschpätig, wüu är het 2 Froue, eini im Dorf, eini ir Schtadt unär isch zimlech lang nid umegsi – u heinis sire Ungerschtützig vrsicheret.
Aus hie louft ungerem Diktat vode Gezeite, öppe au si irgendwie id Augezucht odr dFischerei u so Sächeli vrwicklet, viu Handwärch haut u di Jungs hie hei Muskle, sisch nid zum säge. Di wissi Massai wär hie glatt düreträjt.
Aus zimlechs Erläbnis hetsech ou dSuechi nachere Internetmüglechkeit usegschteut. Ir Schueu – 800 Schüeler uf gloub 2000, 3000 Iwohner… - gits auso sit mehrerne Mönet dank US-AID Internet. Leider hetsech dSchueu bis vor churzem aber kener Computer chönne leischte. Dr Rektor hetis freii Internetbenützig i Ussicht gschteut, üs aber nach Partnerschuele im Usland agfragt, u für ufe Punkt cho heter ungfähr e Schtung brucht… Schins plant ds Lehrerkollegium Türe u Fänschter izboue i di bis itz offne Löcher, so das dGiele bim Schiffshornstuti nid au chöi useseckle, ga häufe uslade u chli öpis vrdiene. Ds Schueuinternet hetsech schlussäntlech när aus Virenäscht usegschteut u wemer de när würklech mau druf chönnte, hinger aune Linie wos züberwinde brucht, hets de ke Schtrom meh…
Minst 2 av de här 3 månader på Zanzibar kommer vi alltså att leva i samma byn, Chwaka. Exjobbare Jonathan som tidigare har varit här tyckte att Chwaka var värsta ställen på ön...
Än så länge så går det ganska bra, men några saker är ju visst lite speciell: Imamen t.ex. som börjar att försörja hela byn med sin ”sång” redan kl. halv fem på morgonen. Killen verkar inte vara klokt, jag fick naturligtvis ochså spela inn det där! Om man då igen skulle nästan somna in så åker de första bussarna förbi vår hus. Då förblir det bara att gå upp, helt enkelt, svettig som man är. Belönad blir man med en utsikt på en Koranskola, några geter och höns, en utan fjädrar, och ganska mycket plastsopor – under kokospalmer och sen havet, det vida. Inne i huset har vi än så länge sett: en rätt så stor landkrabba, några tusenfotingar, några kakerlaker, en spindel som bara med hela sin storlek förnedrar alla djur i Europa som kallar sig så och en liten skorpion. Under taket har vi en fläddermuskoloni. Och framför huset alltid en batteri barn. El finns mest, vatten mindre ofta. Detta beror framför allt på Chwaka Bay Ressort som ligger norrut och mest har Italienare som besökare. Vid ingångsten håller en fin utklädd Massai vakt, tyvärr pratar han ingen engelska, bara italienska. Men under regntiden som börjar i mars finns det då mindre Italienare i byn och därmed också mer vatten i byn.
Visst är vi lite av en attraktion i byn, men vi är långt ifrån de första studenter som bor i huset. Vi också besökte bychefen – lite senare än vi trodde dock, han var hos sin kvinna nummer 2 i stan ett tag – och fick sin support om nånting skulle hända.
Allt verkar att bero på tidvatten, folk fiskar och odlar alger, mycket kroppsarbete, killarna här ser ut att den vita massaien skulle ha blivit helt yrvansinnigt här.
En rätt så stor upplevelse var vår sökning efter internetankoppling i byn. Skolan – med 800 elever på typ 2000, 3000 invånare ... – har alltså internet, sen flera månader tillbaka, tack vare US-AID. Tyvärr hade skolan först inga pengar för att skaffa sig datorer... Rektorn lovade oss fri användning av internet, men han villde ha support av oss för att få ett partnerskola, och för att komma på punkten behövde han en hel timme... Väl, antagligen, så planerar lärarkollegiet att bygga in dörar och fönstrar i hålarna som än så länge är öppet att pojkarna inte bara kan springa bort när båtarna kommer för att tjäna nånting genom att hjälpa att lasta ut fisk. Skolinternetet visade sig då att vara ett rejält virusnäst och när man då äntligen kom fram genom alla linjer så tar elen slut...
So schlimm ischs itz o wieder nid, abr es paar Sache si scho zimlech gwöhnigsbedürftig. Z.B. dr Imam, wo schins nid ganz dicht isch u wo am haubifüfi di erschti Kaskade übers Dorf ablaht. Chum ischme de wider igschlafe fahre vorem Hüs di erschte chline Bössli düre. Schteit me de när mau vrschwitzt uf, hetme Ussicht ufne Koranschueu, es paar Geisse u Hüehner, eis ohni Fädere, u zimli viu Plastigabfau - unger Kokospaume u hinge drann zMeer. Im Hus heimer bis itze gseh: e 10 cm grossi Landchrabbe, einigi Kakerlake, es paar Tusigfüessler, ei Tönderschpinnele, eis Skorpion. Drzue läbe ne ganzi Mängi Flädermüs ungerem Tach. U vorem Hus heimer immer e Tonne Ching. Schtrom hets meischtens, Wasser weniger meischtens. Dr Grund dadrfür isch ds Chwaka Bay Ressort nördlech vom Dorf, wo vor auem italjänischi Turis Ferie mache. Am Igangstor hets e vrchleidete Massai, wo ke Änglisch cha, drfür Italjänisch. We de dItaljäner abzieh, ir Rägezyt, ab März, gits de im Dorf wider durchgehend Wasser.
Mir si natürlech scho chline Attraktion, abr lengscht nid di erschte Schtudis wo i däm Hus wohne. Bim Dorfchef simer ou scho gsi – chli mit Vrschpätig, wüu är het 2 Froue, eini im Dorf, eini ir Schtadt unär isch zimlech lang nid umegsi – u heinis sire Ungerschtützig vrsicheret.
Aus hie louft ungerem Diktat vode Gezeite, öppe au si irgendwie id Augezucht odr dFischerei u so Sächeli vrwicklet, viu Handwärch haut u di Jungs hie hei Muskle, sisch nid zum säge. Di wissi Massai wär hie glatt düreträjt.
Aus zimlechs Erläbnis hetsech ou dSuechi nachere Internetmüglechkeit usegschteut. Ir Schueu – 800 Schüeler uf gloub 2000, 3000 Iwohner… - gits auso sit mehrerne Mönet dank US-AID Internet. Leider hetsech dSchueu bis vor churzem aber kener Computer chönne leischte. Dr Rektor hetis freii Internetbenützig i Ussicht gschteut, üs aber nach Partnerschuele im Usland agfragt, u für ufe Punkt cho heter ungfähr e Schtung brucht… Schins plant ds Lehrerkollegium Türe u Fänschter izboue i di bis itz offne Löcher, so das dGiele bim Schiffshornstuti nid au chöi useseckle, ga häufe uslade u chli öpis vrdiene. Ds Schueuinternet hetsech schlussäntlech när aus Virenäscht usegschteut u wemer de när würklech mau druf chönnte, hinger aune Linie wos züberwinde brucht, hets de ke Schtrom meh…
Minst 2 av de här 3 månader på Zanzibar kommer vi alltså att leva i samma byn, Chwaka. Exjobbare Jonathan som tidigare har varit här tyckte att Chwaka var värsta ställen på ön...
Än så länge så går det ganska bra, men några saker är ju visst lite speciell: Imamen t.ex. som börjar att försörja hela byn med sin ”sång” redan kl. halv fem på morgonen. Killen verkar inte vara klokt, jag fick naturligtvis ochså spela inn det där! Om man då igen skulle nästan somna in så åker de första bussarna förbi vår hus. Då förblir det bara att gå upp, helt enkelt, svettig som man är. Belönad blir man med en utsikt på en Koranskola, några geter och höns, en utan fjädrar, och ganska mycket plastsopor – under kokospalmer och sen havet, det vida. Inne i huset har vi än så länge sett: en rätt så stor landkrabba, några tusenfotingar, några kakerlaker, en spindel som bara med hela sin storlek förnedrar alla djur i Europa som kallar sig så och en liten skorpion. Under taket har vi en fläddermuskoloni. Och framför huset alltid en batteri barn. El finns mest, vatten mindre ofta. Detta beror framför allt på Chwaka Bay Ressort som ligger norrut och mest har Italienare som besökare. Vid ingångsten håller en fin utklädd Massai vakt, tyvärr pratar han ingen engelska, bara italienska. Men under regntiden som börjar i mars finns det då mindre Italienare i byn och därmed också mer vatten i byn.
Visst är vi lite av en attraktion i byn, men vi är långt ifrån de första studenter som bor i huset. Vi också besökte bychefen – lite senare än vi trodde dock, han var hos sin kvinna nummer 2 i stan ett tag – och fick sin support om nånting skulle hända.
Allt verkar att bero på tidvatten, folk fiskar och odlar alger, mycket kroppsarbete, killarna här ser ut att den vita massaien skulle ha blivit helt yrvansinnigt här.
En rätt så stor upplevelse var vår sökning efter internetankoppling i byn. Skolan – med 800 elever på typ 2000, 3000 invånare ... – har alltså internet, sen flera månader tillbaka, tack vare US-AID. Tyvärr hade skolan först inga pengar för att skaffa sig datorer... Rektorn lovade oss fri användning av internet, men han villde ha support av oss för att få ett partnerskola, och för att komma på punkten behövde han en hel timme... Väl, antagligen, så planerar lärarkollegiet att bygga in dörar och fönstrar i hålarna som än så länge är öppet att pojkarna inte bara kan springa bort när båtarna kommer för att tjäna nånting genom att hjälpa att lasta ut fisk. Skolinternetet visade sig då att vara ett rejält virusnäst och när man då äntligen kom fram genom alla linjer så tar elen slut...
Donnerstag, 14. Februar 2008
Monicandutu
Aus auererschts Highlight muesi sicher mau ds Mövenpickhotel erwähne womer dQatarAirways hei gschänkt, wäge12 Schtunde Ufenthaut uf irem Flughafe. Zu mim Glück isch dr Flughafe uds Mövenpickhotel uf entgägegsetzte Site vor Schtadt gsi, so heimer düre ganz Zirkus müesse fahre, krassi Boute, u zwüsche dene hei no grad di vile Wanderarbeiter us Ägypte zimlech für Schtimmig gsorgt, wüu iri Nazionaumannschaft gad Afrikameischter isch worde. I gloub, süsch hei die dert nid so viu zlache. U di angere Wanderarbeiter, z.B. dFilipinos hei nid mau e gueti Fuessbaunati…Wanderarbeiter u richtigi Qataris hani ade Kilos ungerschide, shet auso zimlechi Tönder gha unger dene Qataris, was die ersch für dicki Ching müesse ha, hei! ;)
Ja, zwe fasch schlaflosi Nächt us luter Herjesses plus Malariaprophylaxe, wo bi mir schtimmigsmässig auso ou sini Schpure hingerlaht, plus Euforikicks während emne Lotterflug imne chline Propäuerflugzüg vo Dar Es Salaam nach Zanzibar, das aus hetmi zimlech fertig gmacht u woni äntlech ds erscht Mau i däm Afrika bi gsi hani nümm möge u eifach wöue ga lige. Nid mau e Rugepschütti (Rugenbräu, Interlaken) odr dUS-Vorwahle, mis momentane Lieblingshobby, hätte dSchtimmig no chönne rette.
Abr ir Nacht hets scho wider für Heudegschichte glängt, di passiere bi mir nämlech meischtens im Schlaf uni ha auso im Troum zäme mit Freddy Eyer aus zungrecht wäge Chindsentfüehrig zu langjähriger Haftschtraf Vrurteilti e grandiose Gfängnisusbruch ungernoh. Mir hei uf Polizeitöffe u mit Polizeiuniforme amne Armeedefilé mitgmacht, u hei eifach einisch abboge. Mir hets glängt, aber, sorry Freddy, di heisi ds Winterthur wider vrwütscht.
Mittlerwile isch aus wider im grüene Bereich, hami scho es par mau la vrarsche, ha scho u viu myfriends! u dr Schisser hani ou no nid. Am kolonialschte füehlimi übrigens scho weni nume ide Ungerhose ungerem Muggenetz lige u glich schwitze wine Sou.
Übrigens wärs bau gar nie so wyt cho mit däm Zanzibar. In Qatar bim warte ufds Taxi zum Hoteu hetmi e härzigi Kenianere agredt, i ha fasch id Hose gmacht, wüu mi daf doch idene Länder nid mit de Frou rede, oder? Sisch abr schins aune, u vorauem ire egau gsi u mir wäre bau uf odr drvo, hätsere numeno müesse vorschlah. Im Hotel heisi üs de abr trennt u aus woni itz no weis isch dasi Monicandutu heisst, abr das längt öppe chum. ;)
Som allraförsta godbit fick jag ett femstjärnorshotelrum av QatarAirways, bara för att de vill inte att jag övernattar på deras flygplats. Hotelet fanns dock på andra sidan stan, och så fick jag se hela skiten. Inte dåligt, alltså, man ser allt som ni kunde ha gjort om bara Norge samt oljan fortfarande vore svenskt... Mittemellan fanns hundratals euforiserade egypter, som normaltvis sliter sig för alla de tjocka qatari, men nu vann deras lag Afrikacupen. Jag tänkte då på dem andra arbetar som kommer t.ex. från Filippinerna. De inte än har nån bra fotballslag. Jag funderade också över hur tjockt qataribarn måste vara eftersom deras foräldrar, som jag har sett det, redan har ganska mycket på ribbarna. Jajamen, jag gifte mig också nästan bort under taxikörningen med min medpassager. Hon var från Kenia och hette Monicandutu och brydde sig inte alls om att man kanske inte bara pratar med främlingar som kvinna i Qatar. Men, ingefära, jag tåg det lugnt och blir ingen vit massai. Dessutom så är Monicandutu också på vägen att bli nunna, tror jag.
Allraförst under första gången i Afrika fick jag av en extremt humörsvacka – två nätter utan mycket sömn, bara för att jag var så jävla nervös, plus malariaprofylaxen som alltså lämnar sina spår hos mig plus en riktigt euforihög på flyget från Dar Es Salaam till Zanzibar i sån här liten flygplan som i alla filmer man normaltvis brukar skrämma alla de här stora antilopflockar med – det var för mycket för mig. Jag ville bara somna. Inte även Amerikas caucuses och preliminaries som att föla i Tv normaltvis tillhör mina favvohobbys (jag över ibland framför spegeln att prata som Obama) förmådde att rädda humören.
Men redan under första natten gjorde jag min första hjältegrej – såna saker brukar jag mest göra under sömnen. Jag drömde alltså om en lyckad fängelseutbrott, kamouflerad som polis på polismotorcykel. Skitbra.
Emellertid så är allt ingefära igen – jag blev redan lurad flera gånger och har många myfriends! plus att jag inte än har fått.., väl ni vet. Mest kolonialgubbemässigt känner jag mig bara i kallingarna svettandes som fan under myggnätet.
Ja, zwe fasch schlaflosi Nächt us luter Herjesses plus Malariaprophylaxe, wo bi mir schtimmigsmässig auso ou sini Schpure hingerlaht, plus Euforikicks während emne Lotterflug imne chline Propäuerflugzüg vo Dar Es Salaam nach Zanzibar, das aus hetmi zimlech fertig gmacht u woni äntlech ds erscht Mau i däm Afrika bi gsi hani nümm möge u eifach wöue ga lige. Nid mau e Rugepschütti (Rugenbräu, Interlaken) odr dUS-Vorwahle, mis momentane Lieblingshobby, hätte dSchtimmig no chönne rette.
Abr ir Nacht hets scho wider für Heudegschichte glängt, di passiere bi mir nämlech meischtens im Schlaf uni ha auso im Troum zäme mit Freddy Eyer aus zungrecht wäge Chindsentfüehrig zu langjähriger Haftschtraf Vrurteilti e grandiose Gfängnisusbruch ungernoh. Mir hei uf Polizeitöffe u mit Polizeiuniforme amne Armeedefilé mitgmacht, u hei eifach einisch abboge. Mir hets glängt, aber, sorry Freddy, di heisi ds Winterthur wider vrwütscht.
Mittlerwile isch aus wider im grüene Bereich, hami scho es par mau la vrarsche, ha scho u viu myfriends! u dr Schisser hani ou no nid. Am kolonialschte füehlimi übrigens scho weni nume ide Ungerhose ungerem Muggenetz lige u glich schwitze wine Sou.
Übrigens wärs bau gar nie so wyt cho mit däm Zanzibar. In Qatar bim warte ufds Taxi zum Hoteu hetmi e härzigi Kenianere agredt, i ha fasch id Hose gmacht, wüu mi daf doch idene Länder nid mit de Frou rede, oder? Sisch abr schins aune, u vorauem ire egau gsi u mir wäre bau uf odr drvo, hätsere numeno müesse vorschlah. Im Hotel heisi üs de abr trennt u aus woni itz no weis isch dasi Monicandutu heisst, abr das längt öppe chum. ;)
Som allraförsta godbit fick jag ett femstjärnorshotelrum av QatarAirways, bara för att de vill inte att jag övernattar på deras flygplats. Hotelet fanns dock på andra sidan stan, och så fick jag se hela skiten. Inte dåligt, alltså, man ser allt som ni kunde ha gjort om bara Norge samt oljan fortfarande vore svenskt... Mittemellan fanns hundratals euforiserade egypter, som normaltvis sliter sig för alla de tjocka qatari, men nu vann deras lag Afrikacupen. Jag tänkte då på dem andra arbetar som kommer t.ex. från Filippinerna. De inte än har nån bra fotballslag. Jag funderade också över hur tjockt qataribarn måste vara eftersom deras foräldrar, som jag har sett det, redan har ganska mycket på ribbarna. Jajamen, jag gifte mig också nästan bort under taxikörningen med min medpassager. Hon var från Kenia och hette Monicandutu och brydde sig inte alls om att man kanske inte bara pratar med främlingar som kvinna i Qatar. Men, ingefära, jag tåg det lugnt och blir ingen vit massai. Dessutom så är Monicandutu också på vägen att bli nunna, tror jag.
Allraförst under första gången i Afrika fick jag av en extremt humörsvacka – två nätter utan mycket sömn, bara för att jag var så jävla nervös, plus malariaprofylaxen som alltså lämnar sina spår hos mig plus en riktigt euforihög på flyget från Dar Es Salaam till Zanzibar i sån här liten flygplan som i alla filmer man normaltvis brukar skrämma alla de här stora antilopflockar med – det var för mycket för mig. Jag ville bara somna. Inte även Amerikas caucuses och preliminaries som att föla i Tv normaltvis tillhör mina favvohobbys (jag över ibland framför spegeln att prata som Obama) förmådde att rädda humören.
Men redan under första natten gjorde jag min första hjältegrej – såna saker brukar jag mest göra under sömnen. Jag drömde alltså om en lyckad fängelseutbrott, kamouflerad som polis på polismotorcykel. Skitbra.
Emellertid så är allt ingefära igen – jag blev redan lurad flera gånger och har många myfriends! plus att jag inte än har fått.., väl ni vet. Mest kolonialgubbemässigt känner jag mig bara i kallingarna svettandes som fan under myggnätet.
Abonnieren
Posts (Atom)